Musikvillkor – P

Pacatamente (it. pacatamente), con pacatezza (con pacatezza), tyst (pacato) – lugnt, saktmodigt
Pacatezza (pacatezza) – lugn
Padiglione (it. padillone) – klocka
Padiglione i aria (padillon i aria) – [spela] ringa upp
Padovana (it. padovana), Paduana (paduana) – gammal långsam italiensk. dansa; bokstavligen Padua; samma som pavana
Sida (franska sidan, engelska sidan), Sida (italiensk pajina) –
Fredlig sida (franska pezible) – fridfull, tyst, ödmjuk, fridfull
Spännande (fransk hjärtklappning) – darrande, darrande
Palotas(Ungersk palotash) – Ungersk måttligt långsam dans
Pâmé (Fransk pame) – som i svimning [Scriabin. Symfoni nr 3]
Pandean rör (engelsk pandianpipa) – Pans flöjt; samma som syrinx
pandeiro (portugisiska pandeiro), pandero (spansk pandero) – tamburin
Pansflöte (tysk pansflete) – panflöjt
Pantomim (italiensk pantomim), Pantomim (fransk pantomime, engelsk pantomime), Pantomim (tyska . pantomime) – pantomim
Parallell (tysk parallell, engelsk parallell), Parallell (fransk parallell), Parallell (Italiensk parallell) – parallell
parallell rörelse(Tysk parallellbewegung – parallell rörelse
Paralleloktaven (paralleloctaven) – parallella oktaver
Parallellkvinten (parallelquinten) – parallella kvintar
Paralleltonart (tysk parallell Nart) – parallellnyckel
parafrasera (fransk parafras) – parafras, parafras (fritt arrangemang av op.)
perfekt (fr . parfet) – perfekt [kadens]
Tala (it. parlyando), Tala (parlyante), tala (fr. parlyan), Tala (parle) – med smattra av
Parodi (it. parodi), Parodi (fr. parodi), Parodi (tysk .parodi), Parodi (engelska paredi) – en parodi på
lösenord (It. lösenord), lösenord (franskt lösenord) – ordet
lösenord (It. Lösenord), ord (franskt lösenord) – ord, text
Del (engelska paat), del (Det . parte), del (fr. parti), del (tyskt parti) – 1) parti i ensemblen; 2) del av de cykliska musikverken; colla del (It. Colla Parte) – följ rösten av
Partialton (Tyskt Partialton) – överton
Particella (It. Partichella) – preliminär, kontur av partituret
Fester de replissage (parti de ramplissage) – mollröster
Dela (it. partimento) – digital bas; samma som basso fortsätta
partitaen (it. partita) – gammal, flerdelad cyklisk. form
Partitino (it. partitino) – ett litet extra partitur kopplat till huvudet och som innehåller delar som senare läggs till
Dela (fr. partison) – poäng
Partition för piano (partition de piano) – arrangemang för piano
Partitur (tysk poäng), poäng ( it. poäng) – poäng
Partiturlesen (tyska. partiturlezen) – läsning av noterna
Partiturspelen (partiturshpilen) – spelar piano, från partituren
Dela (it. Partizione) – poäng
Part-sång (engelsk paat sleep) – wok. arbete för flera röster
Delskrivning (eng. paat raitin) – röstledande
Pas (fr. pa) – inte, nej, inte
Pas trop utlånad (pa tro lan) – inte för långsamt
Pas (fr. pa) – steg, pa (i dans)
Pas d'action (pas d'axion) – dans av drama. – plotkaraktär
Pas de deux (pas deux) – dansa för två
Pas de trois (pas de trois) – dans för tre
Pas de quatre (on de quatre) – dans för fyra artister
Inte ensam (pas sel) – solobalettnummer
Pas accéléré (fr. pas accelere), Pas fördubblas(pa reduble) – snabb marsch
Paso doble (spanska: paso doble) – dans av latinamerikanskt ursprung; bokstavligen dubbelsteg
Passacaglia (It. passacaglia), Passacaille (franska passacai) – passacaglia (gammal dans)
Passage (fransk passage, engelska pasidzh), Textavsnitt (italienska passagio) – passage; bokstavligen övergång
Passamezzo (it. passamezzo) – dans (accelererad pavan)
Passepied (fr. paspier ) – gammal fransk dans
Godkännande-nota (eng. pasin note) – passing note
passionen (lat. passio) – lidande engelska pesheng), Passione
(it. passionone) – passion, passion; con passione (con passione) – passionerat
Passion (Fransk passion, tysk passion, engelsk passione), Passione (Italian Passione) - "Passion" - musikdrama, ett verk om Kristi lidanden (som ett oratorium)
Passionell (Engelsk Brinner (pashenit), Passionerad (It. passionato), Passionerad (franska passionone) – passionerad, passionerad
Passionsmusik (tysk passionsmusik) – musik för "Passion"
Pasticcio (It. pasticcio), Pastiche (franska pastish , engelsk pastish) – pasticcio (opera, sammansatt av utdrag ur andra operor av en eller flera författare); bokstavligen blandning, paté
Pastoral (italiensk pastoral, fransk pastoral, engelsk pastoral), Pastoral (tysk pastoral), Pastorella (italiensk pastorella) pastoral
Pastoso (italiensk pastoso) – mjuk, mjuk
Pastourele (fransk betesmark) – mitten – århundradet . Fransk sång (blev utbredd bland trubadurer och trouveurer på 12-14-talen)
Pateticamente (it. pateticamente), patetisk (patetiko), Patetisk (engelska petetic), patetiskt (franska patetiskt), Patetiskt (tyska patetiskt) – patetiskt, entusiastiskt
Patimente (it. patimente) – uttrycka lidande
Pauken (tyska pauken) – timpaniPaukenschlag (tysk spindel) – timpani strejk
Paukenschlägel (spindelschlögel) – klubba för timpani
Paukenwirbel (tysk spiderenvirbel) – timpani tremolo
paus (det. paus), Paus (fr. pos), Paus (tysk paus) – paus
Paus (Engelska poser) – fermata
Pawana (italiensk pavan), Pavane (fransk pavane) – pavane (en gammal långsam dans av italienskt ursprung); samma som radovana, paduana
Paventato (it. paventato), Paventoso (paventoso) – skyggt
Paviljong (fr. pavillon) – blåsinstrumentets klocka
Paviljong en l'air(paviljong anler) – [play] bell up
Pavilion d'amour (pavilion d'amour) – päronformad klocka med ett litet hål (används i det engelska hornet och instrumentet från 18-talet)
Pedal (tysk pedal), Pedal (engelska padl ) – pedal: 1) vid ett musikinstrument; 2) fottangentbord på
pedaler orgel (it. pedal) – 1) ett musikinstruments pedal; 2) bibehållen ton i mellan- och övre rösterna
pedaler (fransk pedal) – 1) fermata; 2) pedalen på ett musikinstrument; 3) ihållande ton
Pedalinférieure (pedal enferier) – ihållande, ton i bas (orgel, spets)
Pédale intérieure (pedal enterier) – uthållig, ton i miljöer, röster
pedaler intérieure ( superyor pedal ) – ihållande
, tona upp , röster (fransk pedalisering) – pedalisering Pedalklavier (tysk pedalklavier) – piano med hand- och fotklaviatur Pedalpunkt (engelsk paddle point) – orgelpunkt Pedes muscarum (latin pedes muscarum) – ett slags Nevm Peg (engelsk peg) – ring Pinnlåda (peg box) – peg box (för stråkinstrument) Pegli
(It. Pei) – prepositionen per i förening med den bestämda artikeln i maskulinum plural – för, på grund av, genom, med
Pei (It. Pei) – prepositionen per i förening med den bestämda artikeln i maskulinum plural – för, på grund av för, genom, med
piska (tyska paitshe) – gissel (slagverksinstrument)
Pel (it. pel) – prepositionen per i förening med den bestämda artikeln maskulinum singular – för, på grund av, genom, med
Pell' (it. pel) – prepositionen per i förening med den bestämda artikeln i maskulinum och femininum singular – för på grund av, genom, med
Pella (it. pella) – prepositionen per i förening med den bestämda artikeln av det feminina könet singular – för, på grund av , genom, kl.
Pelle (it. pelle) – prepositionen per i förening med femininum plural bestämd artikel – för, på grund av, genom, med
Pello (it. pello) – prepositionen per i förening med singular maskulinum bestämd artikel – för, från – för, genom, med
Takpendel (Fransk pandan) – under, i fortsättning
penetrant (franska penetran) – innerligt
Pensieroso (It. Pensieroso) – eftertänksamt
Pentachordum (gr.-lat. Pentachordum) – Pentachord (sekvens av 5 stupor , diatonisk skala)
Pentagramma (it. pentagram) – stav
Pentatonisk (engelska pentatoniska), pentatoniska (tyska pentatoniska), Pentatonique (fr. pantatonic) – pentatonisk
Pelle (it. peer) – för, genom, med
Per anche (it. peer anke) – stilla, stilla.
Per violin eller flauto (
för fiol o flöjt) – för fiol eller flöjt på piano) Förlorande (franska perdan), Förlorande (it. perdendo), Perdendosi (perdendosi) – gå vilse, försvinna perfekt (engelska pefmkt) – 1) ren [intervall]; 2) perfekt [kadens] Perfektio
(lat. perfektion) – ”perfektion” – 1) termen för mensmusik, vilket betyder 3 slag; 2) på 12-13-talen. varaktigheten kommer att avslutas, anteckningarna
Perfetto (it. perfetto) – perfekt, komplett, komplett
prestanda (Engelsk föreställning) – 1) teaterföreställning; 2) prestanda av
Period (engelska pieried), period (Tysk period), period (franska perioden), period (It. periodo) – punkt
Perkussionsinstrumente (tyska percussionsinstrumente) –
Pärla slaginstrument (fransk pärla) – pärla, pärla, distinkt
Perlenspiel (Tyskt perlenspiel) – pärlspel på piano
Permutation(tysk permutation) – 1) flytta ämnet till razi, röster (i ett polyfoniskt verk); 2) flytta ljudet i serien (i seriemusik)
Stift (it. perno) – betoning på stora stråkinstrument
emellertid (it. pero) – därför, men ändå,
Perpetuel (fr. perpetuel) – oändlig [kanon]
Perpetuo moto ( Det . evig moto), Perpetuum mobile ( lat . perpetuum mobile) – evig rörelse – t) – liten, – th Liten klarinett (petite clarinett) – liten klarinett
Petite flûte (petite flute) – liten flöjt
Litet anteckning (petite note) – grace note
Liten trompett (petite trompette) – liten pipa
peu (fr. pe) – lite, lite, några
Peu à reu (fr. pe och pe) – lite i taget , lite i taget, gradvis
Peu à peu sortant de la brume (peu a peu sortant de la brum) – gradvis dyker upp ur dimman [Debussy. "Sunken Cathedral"]
Bit (it. pezzo) – en pjäs; bokstavligen en bit
av Pezzo di musica (pezzo di musica) – ett musikstycke
Pezzo concertante (pezzo concertante) – ett konsertstycke
Pezzo dell'imboccatura (it. pezzo del imboccatura) – flöjthuvud
visselpipa(tyska pfeife) – flöjt, pipa
Ympa (tyska pfropfen) – kork [vid flöjten]
fantasi (tysk fantasy) – fantasy
Fantastiskt (fantastiskt) – fantastiskt, nyckfullt
Filharmonisk (Engelska filharmonikerna), Filharmonien (Franska filharmonikerna), Filharmonien (Tysk filharmoni) – Philharmonia
Philharmonische Gesellschaft (German Philharmonische Gesellschaft) – Filharmoniska sällskapet
Telefon (grekisk telefon) – ljud, röst
Fras (franska fraser, engelska fraser), Fras (tysk fras) – fras, frasering, (eng.) frasering
Fraser (fr. fras) – frasering, framhävning av musik. fraser
Phrasierung (tysk frasering) – frasering
Phrygische Sekunde (tyska frigishe sekunde) – Frygisk sekund
Phrygius (lat. frigius) – frygisk [pojke]
Piacere (it. pyachere) – njutning, lust, att smaka (och pyachere) – efter behag, rytmiskt fritt, godtyckligt
Piacevole (it. piachevole) – trevligt
Piacimento (it. pyachimento) – njutning; efter behag (a pyachimento) – efter behag, godtyckligt; samma som en piacere
Pianamente (it. pyanamente) – tyst
Piangendo (it. pyandzhendo), Piangevolе (pyanzhevole), Piangevolmente(pyandzhevolmente) – klagande
Piano (italiensk piano, engelsk pianinou), Piano (tyskt piano) – piano
Pianissimo (italiensk pianissimo) – väldigt tyst
Piano (italiensk piano) – tyst
Piano (italiensk piano, fransk piano, engelsk pianou), Piano (tyskt piano) – piano
Piano i kö (franskt piano a ke) – piano
Upprätt piano (franskt piano droit) – piano
pianoforte (It. pianoforte, engelska pianoufoti) – piano
Pianoforte a coda (it. pianoforte a coda) – piano
Pianoforte verticale (it. pianforte verticale) – piano
Piano mecanique(franskt piano makanik) – mekaniskt. piano
Pianto (It. Piatto) – sorg, klagomål
tallrikar (It. Piatti) – cymbaler (slagverksinstrument)
Upphängd platta (It. Piatto Sospeso) – hängande cymbal
Pibroch (engelska pibrok) – Variationer för säckpipa
piccante (It. Piccante) – genomträngande, skarp, kryddig
Picchiettando (it. pichiettando) – plötsligt och lätt
Piccolo (it. piccolo) – 1) liten, liten; 2) (it. piccolo, eng. pikelou) – liten flöjt
Piece (eng. pis) – 1) en lek; 2) musikinstrument (i USA)
bit (Franska stycken) – ett stycke, ett musikstycke
fot(fr. paj) – 1) fot (poetisk); 2) fot (ett mått som antagits för att ange höjden på en orgels pipor); 3) betoning på stora stråkinstrument
Hopfällbar (it. piegevole) – flexibelt, mjukt
Full (it. pieno) – full, fullt klingande; en voce piena (och voche piena) – med full röst; coro pieno ( koro full ) – blandad kör Pietà (
it . pieta) - barmhärtighet, medkänsla ); 2) flöjt; 3) ett av registren för Nyp kropp
(fr. pense) – 1) [spela] med en nypa på stråkinstrument; samma som Pizzicato; 2) söt, kall, skarp [Debussy], 3) mordent
Pince fortsätt (fransk pense continu) – en triller med en lägre hjälpton (i fransk musik från 16-18-talen)
Pincé dubbel (fransk pense dubbel) – utökad mordent (i fransk musik från 16-18-talen)
Pincé étouffé (franska pense etufe) – 1) [på harpan] ta strängarna och dämpa dem med handen; 2) typ av dekoration
Pincé renversé (fransk pense ranversé) – en mordent med en övre hjälpton (i fransk musik från 16-18-talen)
Pincé enkel (franskt penseprov) – en mordent med en lägre hjälpton (i fransk musik från 16-18-talen) 18-tal Couperins term)
Pipe  (engelsk pipe),Pipeau (fransk pipo) – flöjt, pipa
Piqué (Fransk gädda) – ryckigt, hoppande slag av stråkinstrumenten
Kolv (fransk kolv), Kolv (It. Pistone), Kolvventil (engelsk pistenventil), pumpventil (pumpventil) – pumpventil (för ett mässingsinstrument)
Tonhöjd (eng. pich) – tonhöjd
Pittoresco (it. pittoresco), Pittoresk (fr. pitoresk) – pittoresk
più (it. piu) – mer än
più forte (piu forte) – starkare, starkare
Più andante (it. piu andante) – något långsammare än andante; på 18-talet betyder något livligare än andante
Più sonante(it. piu sonante) – med större ljudkraft
Più tosto, Piuttosto (it. pyu tosto, piuttosto) – troligen t.ex. Piuttosto lento (piuttosto lento) – närmast den långsamma takten av
Piva (it. öl) –
Pizzicato säckpipa (it. pizzicato) – [spela] med ett plock på stråkinstrument
Placabile (it. placabile), Pliacabilmente (placabilmente) – tyst, lugnt
Placando (placando) – lugnar ner sig, lugnar ner sig
lugnt (it. placidamente), kon Placidezza (con placidezza), Placido (placido) – tyst, lugnt
Plagal (franska, tyska. Plagal, engelska. Plagal),Pliagale (It. plagale), Plagalis (latin plagalis) – plagal [läge, kadens]
Enkel (fransk plan) – till och med
Plainchant (Franskt plan) – gregoriansk sång
Vanlig låt (English Plainson) – Gregoriansk sång, körsång
Klagomål (fr. växt) – 1) klagomål, klagande sång; 2) melismer (17-18 århundraden) Klagande (pluntif) – sorglig
Plaisamment (fr. plezaman), Trevlig (plaisant) – roligt, roligt
Skämt (fr. pleasanteri) – ett underhållande musikstycke, ett skämt
Plantations sånger (eng. Plantations songs listen)) – Negersånger på
Plackplantager(fr. plyake) – samtidig extraktion av alla ljud i ackordet
Spela (eng. play) – 1) lek, skämt; 2) lek, uppträdande; 3) utföra
Spela musik vid synen (spela musik på plats) – spela från
Lekbill ark (eng. playbil) – teateraffisch,
Lekfull pizzicato program (eng. lekfull pitsikatou) – fun (skämt) pizzicato [Britten. Enkel symfoni]
Plectre (franskt plektrum), Plektrum (latinskt plektrum), Plettro (It. Plettro) –
Plein-jeu plectrum (franskt plan) – ljudet av en "full orgel" (orgel tutti)
Plenamente (It. Plenamente) – fullt klingande
Plenus (lat. plenus) – full
Plenus corus (plenus corus) – hela kören
plica (lat. plika) – ett tecken på icke-bindande skrift, som betecknar dekoration
Plica ascendens (plika ascendens) – med den övre hjälptonen
Plica descendens (plika descendens) – med den nedre hjälptonen
Plötzlich (tyska pletslich) – plötsligt, plötsligt
Kontakt (engelsk plugg) – kork [vid flöjten]
Knubbig (tyskt fylligt) – klumpig, besvärlig, oförskämd
Plunger (engelsk plange) – stum i form av en filthatt (vid ett blåsinstrument)
Plus (franska plus ) – 1) mer, mer; 2) dessutom
Plus utlånat (plus lan) – långsammare
Plus à l'aise(plus en klättring) – [spela] friare [Debussy]
Pocchetta (it. pocchetta), koppling (fr. pochet) – liten. fiol
Pochetto (it. poketto), Pochettino (pokettino), Pochissimo (pokissimo) – lite, lite
Poso (it. poco) – lite, inte särskilt mycket
Poco allegro (poco allegro) – inte särskilt snart
Poco andante (poco andante) – inte särskilt långsamt, un roso (it. un poco) – lite, un poco piu (un poco piu) – lite mer, un poco meno (un poco meno) – lite mindre
Poso a roso (it. poco a poco) – lite i taget
Poco meno(it. poko meno) – något mindre; poco piu (poko piu) – lite till
Poso sonante (it. poko sonante) – tyst ljud
Podwyższenie (polsk podvyzhshene) – ökning (särskilt en liten ökning av ljudet jämfört med temperament) [Penderetsky]
poem (tyska dikter), poem (engelska pouim), Dikt (italiensk dikt) – dikt
Poema sinfonico (italiensk dikt sinfonico), poème symphonique (Fransk dikt senfonik) – symfonisk dikt
Poem (fransk dikt) – 1) dikt; 2) operans libretto
Poi(it. poi) – sedan, sedan, efter; till exempel scherzo da capo e poi la coda (scherzo da capo e poi la coda) – upprepa scherzo och sedan (hoppa över trion) spela
Poi segue coda (it. poi segue) – sedan följer
Punkt (fr. puen, eng. punkt) – punkt
hög punkt (franska point d'org) – 1) orgelpunkt; 2) fermata
topp (franska pointe) – den änden of
d båge cadans eller fermata Polacca (it. polakka) – polonaise; alia polacca (alla polacca) – i Polonaisens karaktär Polka
(italiensk polka), Polka (tjeckisk, fransk polka, engelsk polka), Polka (tysk polka) – polka
Polifonia (italiensk polyfoni) – polyfoni
Polifonico (polyfonisk) – polyfonisk
Politonalità (italienska politonalita) – polytonalitet
Polis (it. Pollice) – tumme; col police (col pollice) – [dekret. för gitarr] för att spela bastoner med tummen
Polo (Spansk polo) – Andalusisk dans
polonaise (fransk polonaise) –
Polskor Polonaise (svensk, polsk) – svensk. nar. danslåt
Poly (grekisk poly) – [prefix] mycket
Polymetrisk (tysk polymetrisk) – polymetri
Polyphonic (engelsk polyfonisk), Polyfonisk (fransk polyfonisk), Polyfonisk (tysk polyfon) – polyfonisk
polyfoni (fransk polyfoni), polyfoni (tysk polyfoni), Polyfoni (engelska palifani) – polyfoni
Polyrytmi (franska polyrytmer), Polyrytmik (tysk polyrhythmic) – polyrytmik
Polytonalität (tysk polytonalitet), Polytonalité (fransk polytonalit), Polytonalitet (engelsk polytonalitet) –
äpple polytonality (tysk pommer) – gammalt, bas träblåsinstrument .; samma som Bombart
Pomp (tysk pompa) – högtidlighet;mit Pomp (mit pomp) – högtidligt
Pompa (it. pompa) – 1) backstage; 2) krona
Potnpeux (fr. pompe), Pomposamente (it. pompozamente), Pompös (pomposo) – majestätiskt, högtidligt, storslaget
Ponderoso (it. ponderoso) – tungt vägande, med betydelse, tung
Hoppare (it. ponticello) – böjda stativverktyg; sul Ponticello (sul ponticello) – [spela] på läktaren
Popmusik (eng. popmusik) – popmusik (genrer av modern, populärmusik i väst)
Befolka (it. popolare), Populär (fr. populäre), Populära(engelsk popule) – folk, populär
Portamento (it. portamento), Bärande (portando) – portamento: 1) i sång och när man spelar ett blåsinstrument, en glidande övergång av ett ljud till ett annat; 2) att spela piano, en instruktion att spela utdraget, men inte sammanhängande; 3) ett slag vid båginstrument – ​​ljud tas något utsträckta i en rörelseriktning av bågen och med caesuras
Portare la voce (it. portare la voce) – flytta i röst från ett ljud till ett annat, glida längs mellanljuden
portabel (fransk portatif), Portativ (tysk bärbar), Portativo (it. bärbar), Portativt organ (eng. potetiv ogen) – en bärbar orgel
Port de voix (Fransk port de voix) – flytta med din röst från ett ljud till ett annat, glida över mellanljud
Port de voix dubbel (Fransk port de voix dubbel) – typ av nådnot med 2 toner
omfattning (franska porte) – musikaliskt läger
Posata (it. poseta) – pausa, stanna
Posatamente (it. pozatamente) – lugnt
trombon (tyska pozaune) – trombon: 1) blåsinstrument; 2) ett av orgelns register
Pose de la voix (franska poses de la voix) – röstande
Posément (Fransk Pozeman) – långsamt, tyst, viktigt
positiv (franska positivt), Positiv (It. positiv) – 1) sidoorgelklaviatur; 2) liten orgel
Placera (fransk position, engelsk position), posizione (Italiensk position) – position – vänsterhands position på båginstrument
Position naturil (Fransk position naturel) – naturlig position – återgå till det vanliga sättet att spela instrumentet efter speciella framförandetekniker
Position du pouce (franska position du pus) – bet (mottagning av att spela cello)
positiv (tyskt positivt), Positivt organ (engelsk positiv ogen) –
Möjlig liten orgel (it. Possibile) – möjligt, möjligen più forte possibile ( piu forte possibile) – så mycket som möjligt
Möjligt (fr. möjligt, eng. posible) – möjligt; som möjligt(franska ke möjligt) – så snart som möjligt
Möjligen (engelska ställbar) – ev
posthorn (tyskt posthorn) – post, signalhorn
Postume (franska postum) – postum; oeuvre postum (evr postume) – postumt. verk (ej publicerat under författarens liv)
Postludium (lat. postludium) – postludium; 1) tillägg, sektion av muser. Arbetar; 2) lite musik. en pjäs uppförd efter ett stort verk; 3) instrumentell avslutning efter sång
Postumo (it. postumo) – postum
Potpurri (fr. potpurri) – potpurri
Häll (fr. pur) – för, för, för, på grund av, etc .; till exempel, slutligen (pur finir) – till slut
Poussée, Poussez (fransk pousse) – uppåtgående rörelse [båge]
Prechtig (tyska prehtich), Prachtvoll (Prachtvol) – magnifik, majestätisk, pompös
Praeambulum (lat. preambulum) – förspel
Praefectus chori (lat. prefectus chori) – ledande syssla; elev i skolkören, ersätter kantorn
Praefectus – perfekt
Praeludium (Latin prelude) – preludium, inledning
Pralltriller (tysk pralthriller) – en typ av nådton i musik från 18-talet.
Prästant (tysk prestant) – kapitel, öppna blygdläppar från orgeln; samma som Prinzipal
Präzis (Tyska Precis) – exakt, definitivt
Tidigare(fransk presedaman) – innan, före detta
föregående (franska presedan) – föregående, föregående
Précédente (it. precedente) – 1) föregående; 2) temat fuga; 3) den initiala rösten i kanonen; tempoprecedens (tempo prachedente) – föregående tempo
Precipitando (it. pracipitado), Precipitato (nedfall), Brant (prechipitoso), Nederbörd (fr. presipite) – hastigt, hastigt
specifik (fr. presi), exakt (it. prechiso), exakt (con precision) – definitivt, exakt
Precision (precision) – precision, säkerhet
Förord(fr. förord) – förord
Bön (it. pragando) – tiggeri, tiggeri
Prelude (fr. förspel), Prelude (engelsk förspel), Förspel (it. preludio) – 1) förspel (spel); 2) introduktion [till musiken. arbete]
Preludium (fr. preludium) – 1) stämma ett musikinstrument; 2) preludium, spela ut, sjunga
Premier (fr. premier) – först
Premiere (fr. premier, eng. premier) – premiär, 1:a föreställning
Att ta (it. prendere), TA UPP (fr. prandre) – ta, ta
ta (prene) – ta [instrument]
Framställning(fransk förberedelse) – förberedelse [fängelse, dissonans]
Förbereda (it. förbereda), Förbered (engelsk prepee), Beredare (fr. förbereda) – förbereda, förbereda [instrument, tysta, etc.]
Förberedt piano (engelska pripeed pianou) – ett "förberett" piano [med föremål hängda på strängar av metall eller trä); introducerad av kompositören J. Cage (USA, 1930-talet)
Stänga (fr. pre) – nära, om; ungefär (a pe prè) – nästan
Pres de la table (pre de la table) – [spela] vid soundboarden (anges, för harpa)
Presque (fr. presk) – nästan
Presque avec douleur (fr. presque avec duler) – med en antydan till sorg
Presque en délire (franska presque an delir) – som i delirium [Skryabin]
Presque rien (franska presque rien) – nästan försvinner
Presque plus rien (presque plus rien) – bleknar helt [Debussy]
Presque vif (franska presque vif ) – ganska snabbt
Pressante (it. pressante) – hastigt, hastigt
Pressare, pressz (fr. pressa) – påskynda, påskynda
Prestant (fr. prestan), Prestante (it. prestante) – kapitel, orgelns öppna blygdläppar; samma som principale
Prestissimo (it. prestissimo) – i det högsta. grader snabbt
Presto (it. presto) – snabbt; Så snart som möjligt - Så snart som möjligt
Presto assai(presto assai) – mycket snabbt
Presto prestissimo (presto prestissimo) – ultrasnabbt tempo
Prima (it. prima) – 1) primaintervall; 2) 1:a fiol; 3) toppsträng; 4) den övre rösten i en polyfonisk op.; 5) tidigare, i början
Prima, primo (it. prima, primo) – 1) först, först; 2) i stycken för piano i 4 händer, beteckningen på en högre stämma
Primadonna (it. primadonna) – 1:e sångare i operan eller operetten
Första svängen (it. prima volta) – 1:a gången; vid första anblicken (a prima vista) – från ett ark; bokstavligen vid första anblicken
Primgeiger (tyska primgeiger) är den som utövar 1:a violinstämman i ans. eller orc.
Primiera(it. primera) – premiär, 1:a föreställning
Primo rivolto (it. primo rivolto) – 1) sjätte ackord; 2 ) Quintsextaccord Primo
människa (Det. Primo Människan ) – 1:a tenor i opera- eller operetttakt huvud (it. Principale) – 1) huvud, huvud; 2) principal (huvuden, öppna labial röster av kroppen); 3) utförare av solostämman i orkestern. arbete; samma som solo Principal (tysk rektor) - rektor (huvuden, öppna blygdläppar från orgeln) Prinzipalbaß (tysk huvudbas) – ett av registren för Sondorgan
(tysk sond) – repetition
av Procelloso (it. Procelloso) – våldsamt; samma som tempestoso
Producent (engelsk preduse) – 1) regissör, ​​regissör; 2) i USA, ägaren till en filmstudio eller teater, teaterchefen
Djup (fr. profond) – djup
Djupt (profondeman) – djupt
Profondément lugn (fr. profondeman kalm) – med djupt lugn
Profondément tragique (fr. profondeman trazhik) – djupt tragiskt
Djup ( it. profondo) – 1) djup; 2) låg bas i kören
Program-musik (engelsk programmusik), Programmusik (tysk programmatic) – programmusik
progression(fransk progression, engelsk progression), progressione (italiensk progressione) –
Progressiv jazz sekvens (engelsk pregresiv jazz) – ett av jazzkonstens områden; bokstavligen progressiv jazz
Framsteg (fr. progressiveman) – gradvis
Prolatio (lat. prolacio) – 1) i mensmusik, definitionen av tonernas relativa varaktighet; 2) bestämning av varaktigheten av semibrevis i förhållande till minima)
Förlängning (fransk förlängning) – retention
Uttal (franska
uttal ) – uttal ,
diktion omgående(con prontetstsa), Snart (pronto) – pigg, livlig, snabbt
Pronunziato (it. pronunciato) – distinkt, distinkt; il basso ben pronunziato (il basso ben pronunziato) – framhäver basen tydligt
Proportion (latinsk proportion) – 1) i mensmusik, beteckningen tempo; 2) bestämma varaktigheten av toner i förhållande till de föregående och till andra som låter samtidigt; 3) 2:a dansen (vanligtvis mobil) i ett par danser
Förslag (lat. proposta) – 1) fugatema; 2) initial röst i kanon
Prosa (italiensk prosa), Prosa (fransk prosa) – prosa (en typ av medeltida kyrksånger)
Prunkvoll (tyska prunkfol) – magnifik, magnifik
Psalett(fransk psalt) – kyrka. körskola; samma som maîtrise
Ps (tysk psalm), Ps (engelska samiska) – psalm
Psalmodia (latinsk psalmodia), Psalmodi (fransk psalmodi), Psalmodi (tysk psalmodi), Psalmsång (engelska salmedi) – Psalmodia
Psalterium (lat. psalterium) – starin, strängplockat instrument
Psalm (fr. psom) – psalm
Pugno (it. punyo) – knytnäve; kol pugno (col punyo) – [slå] med en knytnäve [på pianotangenterna]
Därefter (fr. puis) ​​- sedan, sedan, efter, dessutom
Puissant (fr. puisan) – kraftfull, stark, kraftfull, stark
Pulpet (tysk pulpet), Fjärrkontroll (fjärr) – musikställ, fjärrkontroll
Pultweise geteilt (tyska pultweise geteilt) – dela upp sällskap i fjärrkontroller
pumpventil (tysk pumpventil) – pumpventil (för ett blåsinstrument i mässing)
Punctum (lat. Punctum) – prick i icke-mental notation
Punkt (tyska stycket) – prick
Prickar (Tyska prickade) – ersättande av höga eller låga toner i sångstämmorna för att underlätta framförandet
Punta (it. Punta) – slutet av fören; bokstavligen spetsen på
Punta d'arco (punta d'arco), en punta d'arco – [lek] med bågens ände
Point (it. punto) – punkt
Skrivbord(franskt notställ) – notställ, konsol
Purfling (eng. pefling) – mustasch (för stråkinstrument)
Lägg bågen åt sidan (eng. put de bow aside) – lägg av bågen
Pyramidon (eng. pyramidn) – blygdläppar avsmalnade i orgeln upp