Musikvillkor – D

D (Tyska de, engelska di) – bokstavsbeteckningen för ljudet re
Da (det. ja) – från, från, från, till, enligt
Helt okej (da capo al fine) – upprepa från början till slut
Da capo e poi la coda (da capo e poi la coda) – upprepa från början och sedan – kod
Da capo sin'al segno (ja capo sin'al segno) – upprepa från början till tecknet
tak (tyska dah) – deca; Bokstavligen tak
Ge det (it. dali) – preposition da i förening med den bestämda artikeln i maskulinum plural – från, från, från, till, av
Genom (it. ge) – preposition da i förening med den bestämda artikeln i maskulinum plural – från , från, från, till, av
Från(it. dal) – prepositionen da i förening med singular maskulinum bestämd artikel – från, från, med, till, enl.
dall ' (it. dal) – prepositionen da i förening med def. artikel make. och femininum singular – från, från, från, till, enligt
från (it. Dalla) – prepositionen da i förening med bestämd artikel i femininum singular – från, från, från, till, enl.
Från (it. Dalle) – prepositionen da i förening med plural femininum bestämd artikel – från, från, från, till, enl.
Ge det (it. Dallo) – prepositionen da i förening med singular maskulinum bestämd artikel – från, från, från, till, enl.
Dal segno (it. dal segno) – från tecknet
Fuktig (eng. dump) – dämpa ljudet
Spjäll (dempe) – 1) spjäll; 2) tyst
stum (tysk spjäll) – spjäll, ljuddämpare, stum; mit Dämpfer (mit damper) – med en stum; ohne Dämpfer (en spjäll) – utan mute
Dämpfer ab (spjäll ab) – ta bort mute
Dämpfer auf (dämpare auf) – sätt på tyst
Dämpfer weg (dempfer weg) – ta bort mute
Dans (Engelsk dans) – 1) dans, dans, musik för dans, danskväll; 2) dans
Dansfest (dansin paati) – danskväll
Därefter (tyska Dan) – då, då, då
Dans (Franska Dan) – in, av, på
Dans (franska Dansan) – dans, dans
dans (fr. Dane) – dansa, dansa
Danse makaber (dane macabre) – dödsdans
Bakom kulisserna (fr. dan le backstage) – spela backstage
Dans le sentiment du début (fr. dan le centiment du debu) – återvänder till den ursprungliga stämningen [Debussy. Preludier]
Dans une brume doucement sonore (franska danjun brum dusman sonor) – i en mjukt klingande dimma [Debussy. "Sunken Cathedral"]
Dans une expression allant grandissant (franskt danzun uttryck alan grandisan) – gradvis mer majestätisk [Debussy]
Dans un rythme sans rigueur et caressant (franska danz en rhythm san riger e caresan) – i fri rörelse, kärleksfullt [ Debussy. "Segel"]
Dans un vertige (franska danz en vertige) – svindlande [Skrijabin. "Prometheus"]
Dans (it. danza) – dans
Danza macabra (dansa makabra) – dödsdans
Mörkt (engelska daakli) – dyster, mystisk
Darmsaite (tyska darmzaite) –
Daumenaufsatz tarm sträng (tyska daumenaufsatz) – "bet" (mottagning av spel på cello)
de, d' (fr. de, d') – från, från, om; tecken föder, fall
alltmer (franska de plus en plus) – mer och mer
De plus en plus audacieux (franska de plus en plus ode) – mer och mer djärvt [Skryabin. Symfoni nr 3]
De plus en plus éclatant (franska de plus en plus eklatan) – med ökande briljans, gnistra [Scriabin. Symfoni nr 3]
De plus en plus entraînant(franska de pluse en pluse entrenan) – mer och mer fängslande [Scriabin. Sonata nr 6]
De plus en plus large et puissant (franska de plus en plus large e puissant) – bredare och kraftfullare [Scriabin. Symfoni nr 3]
De plus en plus lumineux och flamboyant (franska de pluse en pluse lumine e flanbuayan) – ljusare, flammande [Scriabin]
De plus en plus radieux (franska de pluse en pluradier) – allt mer strålande [Skryabin. Sonata nr 10]
De plus en plus sonore och animé (franska de plus en plus sonor e anime) – mer och mer klangfull och livlig [Scriabin. Sonata nr 7]
De plus en plus triomphant (fr. de plus en plus trionfant) – med ökande triumf [Skrijabin. Symfoni nr 3]
De plus pres (franska de plus pre) – som om det närmar sig
De Profundis (lat. de profundis) – ”Från avgrunden” – början på en av de katolska sångerna
Dumhuvud (it. debile), Svag (debole) – svagt, utmattad
Svaghet (debolezza) – svaghet, utmattning, instabilitet
Debolmente (debolmente) – svagt
börjar (fransk debut), Debut (it. debutto) – debut, början
Déchant (fransk dechant) – diskant (typ gammal, polyfoni)
Dechiffrera (franska dechiffrera) – analysera, läs från arket
Déchirant, comme un cri (fr deshiran, com en kri) – som ett hjärtskärande rop [Skrijabin. "Prometheus"]
Bestämt (franskt beslut) – avgörande
decima(it. dechima) – Decimol
Decimol (it. decimol) – decimol
Bestämt (it. dechizo) – beslutsamt, djärvt
tak (German dekke) – det övre däcket av stränginstrumenten
Declamando (it. deklamando) – recitera
Deklamation (engelska deklemeyshen ), Deklamation (fransk deklamation), Declamazione (it. deklamatione) – recitation
Bryta ner (fr. dekonpoze) – att skilja
Bryta ned (dekonpoze) – delad
Minskar (it. dekrashendo) – gradvis reducering av ljudets styrka; samma som diminuendo
Tillägnande (franska Dedikas), Engagemang (engelsk dedikation),Dedicazione (it. dedicatione) – dedication
Dedie (fr. dedie), Dedikerad (eng. dedikera), Tillägnad (it. dedicato) – tillägnad
Djup (eng. diip) – låg
Fördjupa (fördjupa) – lägre [ljud]
utmaning (fr . defi) – utmaning; avec defi (avec defi) – trotsigt [Skrijabin. "Prometheus"]
Deficiendo (it. deficiendo) – reducering av ljudets kraft och rörelsehastighet] bleknar bort; samma som mancando, calando
degli (it. degli) – prepositionen di i förening med plural maskulinum bestämd artikel – från, från, med
grad (fransk examen), Examen(engelska digri) – grad av läge
sträcka (tyska denen) – dra åt
Utanför (fransk deor), utanför (an deór) – markera, markera; bokstavligen utanför
dei (it. dei) – prepositionen di i förening med den bestämda artikeln i maskulinum plural – från, från, med
Deklamation (tysk deklamation) – recitation
Deklamieren (deklamiren) – recitera
Dela (it. del) – preposition di i förening med maskulinum singular bestämd artikel – från, från, med
Delassement (fr. delyasman) – 1) vila; 2) lätt musikstycke
Dröjsmål (engelsk fördröjning) – förvar
Deliberatamente (it. deliberatamente),Deliberato (deliberato) – resolut, livlig, djärvt, något påskynda rörelsen
Avsiktlig (engelska diliberite) – försiktigt, lugnt
Delikat (Fransk Delica), Finhet (delikatman), Delicatamente (it. delikatamente), med delikatess (con delicatezza), Delicato (delicato) – försiktigt, delikat, graciöst, elegant, raffinerat
Delicatement ct presque sans nyanser (franska delikatman e presque san nuance) – försiktigt och nästan utan nyanser [Debussy. "Pagoder"]
Glädje (franska Dalys) – nöje; avec délice (avec délice) – njuter [Scriabin. "Prometheus"]
Lös (Fransk delie) – gratis
Delirando (it. delirando) – fantisera
Delirare (delirare) – fantisera
Delirium (delirio) – fantisera, glädja
Delizia (it. delicia) – glädje, beundran, njutning; con delizia (con delizia) – med glädje, beundran, njutning
delizioso (delicioso) – charmig, charmig
Dell ' (it. del) – prepositionen di i förening med den bestämda artikeln man. och femininum singular – från, från, med
av (it. Della) – prepositionen di i förening med den bestämda artikeln i femininum singular – från, från, med
Av(It. Delle) – prepositionen di i förening med plural femininum bestämd artikel – från, från, med
Dello (It. Dello) – prepositionen di i förening med singular maskulina bestämda artikel – från, från, med
Démancher (fr . demanche) – på båginstrument, övergången från en position till en annan.
demande (fr. efterfrågan) – ledare i fugan
Demikadens (fr. demi-cadans) – halv kadens
Demi-jeu – samma) – spela på halv styrka
Demi-mått (Fransk demi-mazure) – halvtakt
Demi-paus (fr. demi-pos) – halvpaus
demisemiquaver (eng. demisemikueyve) – 1/32 (not)
Demi-supir (fr. demi-supir) – 1/8 (paus)
Demi-ton (fr / halvton) – halvton Demi-voix (fr. demi-voix), en demi-voix – i en underton
Denkmaler der Tonkunst (tysk denkmaler der tonkunst) – monument över musikalisk konst (akademiska utgåvor av tidig musik)
Från (franska depuis) ​​- från, med
tuff (tyskt derb) – grovt, skarpt
Bakom scenen (franska darrier la seine) – bakom scenen
Derrière le chevalet (franska derry le chevale) – [spela] bakom stativet (på stråkinstrument)
Désaccordé (franska dezacorde) – avstämt
Diskant (engelsk descant) – 1) sång, melodi, melodi; 2) diskant
ättling (franska desandan) – fallande
Descendendo (it. deshendendo) – gradvis reducering av ljudets styrka; samma som Decrescendo
Descort (fransk dekor) – en sång av trubadurer, trubadurer
Önskan (it. desiderio) – begär, passion, strävan; con desiderio (con desiderio) – passionerat, passionerat; con desiderio intenso (con desiderio intenso) – mycket ivrigt, passionerat
Skrivbord (eng. desk) – notställ
Desolato (it. desolato), Ödslig (fr. desole) – bedrövlig, otröstlig
Rörig (fr. desordone) – slumpmässigt [Skryabin. "Mörk flamma"]
utformning (franska Dessen) – teckning
Dessin melodique (dessen melodic) – melodisk teckning
underkläder(fransk dessu) – botten, botten, botten; du dessous (franska du Dessus) – under, mindre än
Dessas (franska Dessus) – 1) på, ovan, ovan; 2) diskant, övre röst
Dessus de viole (dessyu de viol) – gammal, kallad. fioler
Höger (it. destra) – höger [hand]
colla destra (colla destra), destra mano (destra mano) – höger hand
Destramente (it. destramente) – skickligt, lätt, livligt; con destrezza (con destrezza) – med lätthet, livlighet
Desvario (spanska: desvario) – infall, delirium; con desvario (con desvario) – nyckfull, som om den är förvirrad
détaché (fr. detache) – detalj: 1) ett slag på båginstrument. Varje ljud extraheras av en ny rörelseriktning för bågen utan att bryta loss från strängen; 2) spela klaviaturinstrument separat [Prokofiev. Sonata nr 7]
Lossa (franska detandre) – försvagas
Bestämma – (It. determinato) – avgörande
Detonation (tysk detonation), Détonnation (fransk detonation) – detonation
Detonera (detonera), Detonieren (tyska detoniren) – detonera
Detto (it. detto) – samma, namngivna, förutnämnda
Deutlich (tyska
doitlich ) – klart, distinkt
Deux (fr. de) – två, två; dubbel (a de) – tillsammans; med två händer (a de main) – i 2 händer
Andra (fr. desiem) – andra, andra
Deux quatres (fr. de quatre) – storlek 2/4
Utveckling (eng. divalepment), Utveckling (fr. develepman) – utveckling [ämnen], utveckling
Utforma (franska devise) – motto (beteckning på den mystiska kanonen, vilket gör det möjligt att läsa kanonen)
Hängivenhet (it. devotsione), Divozione (divotsione) – vördnad; lura Hängivenhet (con devocione), con divozione (con divocione), Anhängare(devoto) – vördnadsfullt
Dextra (lat. dextra) – höger [hand]
Dezime (tysk decima) – decima
Dezimett (tyskt decimet) – ensemble och komposition för 10 artister
Dezimole (tyska decimol) – decimol di (it. di ) – från, från, med; födelsetecken. fall
diabolus in musica (lat. diabolus i musik) – triton; bokstavligen jäkel in musik
_ – omfång: 1) volym för röst eller instrument; 2) ett av registren kroppen 3) it., fr. stämgaffel Diapente
(grekiska – It. diapente) – femma
Diafoni (grekisk diafoni) – 1) dissonans; 2) typ av gammal, polyfoni
diastema (italiensk diastema) – intervall
Diatonisk (engelska dayethonic), Diatonico (italiensk diatonisk), Diatonisk (fransk diatonisk), Diatonisch (tyska diatonisk) -diatonisk
Di bravur (Italienska di bravur ) – djärvt, briljant dictio
( lat. dictio ) – diktion
De andra (Tyska di Anderen) – andra, andra parter -skarp Dör irae
(lat. Dies ire) – "Vredens dag" ["Sista domen"] – de första orden i en av delarna av rekviem
skillnader (Spanska diferencias) – variationer av spanska. kompositörer (lutspelare och organister från 16-talet)
Skillnad (fransk skillnad), Skillnaden (engelska difrans), skillnad (tyska skillnader), Skillnad (Italiensk differenza) – skillnad, skillnad
Differentiae tonorum (lat. differentsie tonorum) – olika slutsatser, formlerna i psalmernas gregorianska sång
svårighet (it. diffikolt), svårighet (fr. diffikulte), Svårighet (eng. diffikelti) – svårighet, svårighet
Digitalisering(it. digitatsione) – fingersättning
Dilettant (it. dilettant, fr. dilettant, eng. dilitanti) – dilettant, älskare
Dilettazione (it. dilettazione), Diletto ( diletto) – njutning,
njutning , iver; con diligenza (con diligenta) – flitigt, flitigt
Diludium (lat. dilyudium) – mellanspel
Diluendo (it. dilyuendo) – gradvis försvagar ljudet
Dilungando (it. dilyungando), Dilungato (dilyungato) – stretching, åtdragning
minskad (eng. diminisht), Minskar (fr. förminska), Diminuito(it. diminuto), Diminutus (lat. diminutus) – reducerad [intervall, ackord]
diminuendot (it. diminuendo) – gradvis försvagning
Diminutio (lat. diminutsio) – minska: 1) rytmisk avsmalning av temat; 2) i mensural notation, en minskning av anteckningarnas varaktighet; 3) dekoration
Förminskning (fransk förminskning, engelska diminyushn), Förminskning (tyska diminuts6n), Diminuzione (it. diminutsione ) – 1) minskad varaktighet; 2) dekorationer med liten varaktighet
Di molto (it. di molto) – mycket, mycket, nog; placeras efter andra ord, förstärker deras betydelse; t.ex allegro di molto – snabbare än allegro
Dinamica(it. dynamik) – ljudets kraft och dess förändringar
Difonium ( Grekisk - latin difonium) – en bit för 2
röster en cykel på 2 stycken) Direkt (eng. direct) – uppförande Direktör (directe) – dirigent Riktning (fr. riktning) – 1) ledning; 2) förkortat. Göra; 3) lägga till, stava i orkester. delar av 1:a fiolen, pianot eller dragspelet, på vilka huvudteman för andra stämmor är skrivna, med angivande av deras introduktion Direttore del coro (it. direttore del coro) – körledare Direttore d orchestra (it. direttore d'orkestra) – dirigent
riktning (it. diretzione) – dirigera
Dirge (eng. deedzh) – begravningssång
dirigent (tysk dirigant) – konduktör
Leda (fr. dirigent), Direkt (it. dirigere), Dirigieren (tyska dirigiren) – att föra
Diritta (it . diritta) – höger [hand]; samma som destra
Smutsiga toner
( eng. barn toner) – en teknik för jazz, framförande, baserad på förvrängning av
a härdat
ton disko), skiva (fr. skiva) – grammofonskiva
Discord (engelsk skiva), Diskordans (avkoda), Disharmonisk anmärkning (discode not), discordanza (it. discordant) -dissonans
Disharmonisk (fr. discordan, eng. diskodent) – dissonant
diskret (fr. diskre), Discretamente (it. discretamente), diskret (discreto) – återhållsam, måttligt
Diseur (fr. dizer), Utanvändning (dizez) – sångare, sångare, uppträdande
disgiungere (it. dizjunzhere) – att separera, splittra
Disharmoni (eng. diskhaameni) – disharmoni
Disinvolto (it . disinvolta), con disinvoltura(kon dizinvoltura) – fritt, naturligt
Diskant (tysk diskant) – 1) den högsta barnrösten; 2) delta i kör eller wok. ensemble, framförd av barns eller höga kvinnliga röster; 3) ett av orgelns register
Diskantschlüssel (tyska diskant shlussel) – g-klaven
Disordinamente (it. disordinamente), con oordning (con disordine) – i oordning, förvirring
Disperato (it. disperato), con disperazione (con disparatione) – otröstlig, i förtvivlan
Disprezzo (it. disprazzo) – försummelse, förakt
Dissonans (fransk dissonans, engelsk disenance), Dissonantia (år.Dissonanz (tysk dissonans), Dissonanza (it. dissonans) – dissonans, dissonans
Avlägsen (eng. distant) – på avstånd, återhållen, kall
Distinctio (lat. distinctio) – olika slutsatser, formler i gregoriansk psalmsångning
Olika (it. distinto) – tydlig, distinkt, distinkt, separat
Distonare (it. distonare) – detonera
Dithyramb (engelska ditiramb), Dithyramb (franska ditiranb), Dithyramb (tyska ditirambe), Ditirambo (It. ditirambo) – dithyramb
Ditonus (grekiska – lat. ditonus) – dichord (en skala med 2 ljud inom en tredjedel)
Ditteggiatura(it. dittejatura) – fingersättning Dittico
( Det . dittiko) – diptyk (musikcykel med 2 stycken)
Divertimentot (it. divertimento), Divertissement (fr. 1) amuse, performance; 2) dans. svit eller infoga nummer i balett och opera; 3) en sorts svit för ett instrument, ensemble eller orkester; 4) ett lätt, ibland virtuost stycke som potpurri; 5) mellanspel i fugan gudomliga (fr. diven) – gudomligt Gudomlig essor (gudomlig esor) – gudomlig impuls [Skrijabin. Symfoni nr 3] Divisi (it. Divisi) – uppdelningen av homogena stråkinstrument, körens röster i 2 eller flera stämmor; bokstavligen separerade
Divotamente (it. divotamente), Divoto (divoto) – vördnadsfullt, hängivet
dixieland (eng. dixieland) – en av stilarna inom jazz, musik
Tionde (fr. disem) – decima
Dixtuor (fr. dixtuor) – ensemble och komposition för 10 artister
Do (it., fr. do, eng. dou) – ljud före
Men (tyska doh) – men ändå
Doch nicht zu sehr (doh nicht zu zer) – men inte för mycket; samma som den där non troppo
Docke (tysk docka) – "jumper" (del av cembalomekanismen)
Dodecafonia (It. dodekafoniya), Dodékafoni (franska dodekafoni), Dodecaphonu (engelska doudekafouni),Dodekafoni (tyska dodekafoni) – dodekafoni
Dogliosamente (it. dolosamente), Doglioso (doloso) – ledsen, sorgsen, sorgsen
Fingrar (fr. duate) – fingersättning
Doigté fourchu (duate fourchu) – gaffelfingersättning [på ett träblåsinstrument]
Måste (Engelska doit) – en kort glissando om ljudborttagning (mottagning av uppspelning i popmusik, musik)
Dolce (it. dolce), Försiktigt (dolcemente), son dolcezza (con dolcezza) – trevlig, mild, tillgiven
Dolcian (lat. Dolcian) – 1) ett träblåsinstrument (fagottens föregångare); 2) ett av registren för
Dolente orgel(it. dolente) – klagande, sörjande
dolore (it. dolore) – sorg, sorg, sorg
Smärtsam (doloroso), med Dolore (con dolore) – med smärta, längtan, tyvärr
Dolzflöte (tyska dolzflete) – en gammal typ av tvärflöjt
Dominerande (engelska dominant), Dominerande (Italiensk dominant, fransk dominant), Dominerande (tysk dominant) – dominant
Dominantdreiklang (tyska dominant-driklang) – triad på dominant
Dominantseptimenakkord (tyska dominantseptimenakkord) – dominantsept ackord
Domine Jesu Christe (lat. domine ezu christe) – inledningsorden i en av delarna i rekviem
Dona nobis pacem(lat. dona noois patsem) – ”Ge oss frid” – katolikens inledande ord. ramsor
Donnermaskin (tysk donnermashine) – ett slaginstrument som representerar åska
Efter (It. dopo) – efter, alltså
Doppel-Be (tyska dubbel-be), Doppeler- niedrigung (doppelernidrigung) – dubbelplatt
Dubbelchor (tyskt dubbelkor) – dubbelkör
Doppelerhöhung (tyska doppelerhe-ung) – dubbel skarp
Doppelflöte (Tyska doppelflete) – ett av orgelns register
Doppelfuge (tysk dubbelfuge) – dubbelfuga
dubbla handtag (tyskt doppelgriff) – spelteknik med dubbla noter på stränginstrument
dubbelt horn(tyskt dubbelhorn) – dubbelhorn
Doppelkanon (tyska doppelkanon) – dubbelkanon
Doppelkonzert (Tyskt doppelkontsert) – dubbelkonsert (verk för 2 solister med orc.)
Doppelkreuz (tyska doppelkreuz) – dubbel skarp
Doppeloktave (tyska doppeloktav ) – dubbeloktav
Doppelpunkt (tyskt dubbelpunkt) – 2 prickar på höger sida av sedeln
Doppelschlag (tyskt doppelshlag) – groupetto
Dubbel (tyskt dubbelt) – dubbelt, dubbelt
Doppelt besetzt (doppelt besetzt) ​​- dubbel komposition
Doppelt så langsam (doppelt zo langzam) – dubbelt så långsamt som
Doppelt så rasch (doppelt zo rush),Dubbelt så snabbt (doppel so shnel) – dubbelt så snabbt
Doppeltaktnote (tysk doppeltaktnote) – not som varar 2 takter
Doppeltriller (tysk dubbeltriller) – dubbel trill
Doppelvorschlag (tyskt doppelforshlag) – dubbel
nåd Doppelzunge (tyska doppelzunge) – dubbelblåsspråk (mottagning av att spela ett blåsinstrument)
Doppia croma (it. doppia croma) – 1/16 [note] (semicroma)
dubbel (it. doppio) – dubbel
Doppio konsert (doppio concerto) – dubbelkonsert
Doppio rörelse (doppio movemento) – med dubbel hastighet
Doppio pedal (doppio pedal) – dubbel pedal
Doppio trillo(doppio trillo) – dubbeltrill
Doppio bemolle (it. doppio bemolle) – dubbelplatt
Doppio diesi, diesis (it. doppio diesi, diesis) – dubbelskarp
Dorische Sexte (tyska dorishe sexte) – Dorian
sexta Dorius (lat. dorius) – Dorian [läge]
Punkt (eng. dot) – dot [förlänger föregående not]
Dubbelklicka (fr. dubbel, eng. dubbel) – 1) fördubbling, upprepning; 2) varianternas gamla namn
Dubbelklicka (fransk dubbel), Dubbel kadens (engelsk dubbelkadens) – gammal, namngiven. gruppetto
Dubbel stång (fransk dubbelstapel) – dubbel [slutlig] rad
Kontrabas (engelsk kontrabas) – kontrabas
Dubbelfagott (engelsk kontrabas) – kontrafagott
Kontrabastrombon (engelsk kontrabastrombon) – kontrabastrombon
Dubbel bémol (fransk dubbel bambl), Dubbel lägenhet (engelska dubbel lägenhet) – dubbel lägenhet
Dubbel kontrabas (FR .kontrabas) – subkontrabas
Dubbel sladd (fr. dubbeltråd) – mottagning av dubbla toner på stränginstrument
Dubbel statskupp (fr. double ku de lang) – dubbla tunganslag (mottagning av att spela ett blåsinstrument)
Dubbelvirkad (fr. dubbelvirkning) – 1/16 (obs)
Dubbel dièse (franska dubbel skarp), Dubbel charp (engelska dubbel shaap) – Dubbelskarp
Dubbelhorn(engelsk dubbel khoon) – dubbelt horn
Dubbel snabbt (engelska dubbelsnabb) – mycket snabbt
Dubbelstoppande (engelsk dubbelstopp) – tekniken att spela dubbla toner på ett stränginstrument
Dubbel-trippel (fransk dubbel trippel) – storlek 3/2
Tvivel (franska Dusman) – försiktigt
Doucement sonore (Dusman sonor) – med en mild, lätt klang
Doucement en dehors (Dusman en deor) – framhäver försiktigt
Sötma (Duser) – ömhet
Öm (fransk dulure) – smärtsamt (dulyurezman) – sorgligt, sorgligt
Douloureux déchirant (franska dulure deshiran) – med hjärtskärande sorg [Scriabin]
Doux(fr. du) – försiktigt, behagligt, lugnt, mjukt
Doux et un peu gauche (fr. du e en pe gauche) – försiktigt och något klumpigt [Debussy. "Jimbos vaggvisa"]
Douzehuit (franska Duzuyt) – storlek 12/8
Douziéme (franska Douzem) – duodecima
Down beat (engelsk nedslag) – 1 och 3 taktslag i takten (jazz, term)
Nedgång (engelska nedåtgående ) – buga ner rörelse
Dramatisk (engelsk dramatik), Dramatisk (italienska dramatiko), Dramatik (fransk dramatisk), Dramatisk (tysk dramatisk) – dramatisk, dramatisk
Dram lyrique (fransk trumtextförfattare), musikaliskt drama (trummusikal ) – musik. drama
Drama (it. drama) – drama
Dramma lirico (dramma lyrico), Drama i musik (drama i musik), Drama per la musica (drama peer la music) – opera
Drama giocoso per musik (drama jokoso peer music) – komisk opera
Drammasemiseria per musik (drama semiseria peer music) – halvseriös opera (bokstavligen halvseriös)
Drängend (tysk drengend) – snabbare
Drömmande (engelska drimil) – drömmande
Drömmande (drimi) – drömmande
svarvare (tyska dreer) – Österrike. nationell valsdans; samma som Ländler
Drehleier (tysk dreyleyer) – en lyra med ett snurrande hjul
Drehnote (tysk draynote) – cambiata
tunnorgel (tysk dreyorgel) – fatorgel
roterande ventil (tyskt dreyventil) – vridventil (för mässingsinstrument)
Trippel (tysk driftah) – tre gånger
Dreifach geteilt (drift geteilt) – uppdelad i 3 partier ; detsamma som divisi a tre
Dreiklang (tyska dreiklang) – triad
Dritaktig (tyska draitaktich) – räkna 3 mått
varje Dringend (tyska dringend) – enträget
rakt (it. Dritta) – höger [hand], detsamma som destra, diritta
Drive (engelsk drive) – tryck, aktivitet i ljudproduktion och framförande (jazz, term); bokstavligen satt i rörelse
Drohend(tyska droend) – hotande [R. Strauss]
Droite (fransk druat) – höger [hand]
Drolatique (franska drolyatik) – rolig, rolig, töntig
Drönare (engelsk drönare) –
tryckventil säckpipa baspipa (tyska drukventil) – pumpventil för blåsinstrument
Trumma ( Trummor ) – trumma
Trummor (engelsk drama) – slagverksinstrument (i en jazzorkester)
Kycklingben (engelsk drumstick) – [spela] med en trumsticka
Torka (engelska torr) – torr, torr
Dudelsack (tyska dudelzak) – säckpipa
Due (it. duett) – två
Dubbelt (på grund av volte) – 2 gånger, två gånger
Duett (engelsk duett),Duett (tysk duett), Duetto (it. duetto) – duett
Cymbal (engelska dalcime) – cymbaler
Du miljö de I'archet (Fr. du milieu de l'archet) – [spel] mitt i fören
Dumpf (tyska dumpf ) – döv, dämpad
D'un rythme souple (fr. d'en rhythm supl) – i en flexibel rytm
Duo (it. duo, fr. duo), Duo (it duo) – duett
Duodecima (it. duodechima), Duodezime ( tyska duodecime) -duodecima
Duol (det. dubbelt), Duol (tysk dubbel), Duolet (fr. duol) – duol
Duolo (it. duolo) – sorg, sorg, lidande; konduolo(con duolo) – ledsen, sorgsen
duo (lat. hollow) – i mensmusik, halvering av varaktigheten
Duplex longa (lat. duplex longa) – en av de största varaktigheterna i mensnotation; samma som maxima
Duplum (Latin Duplum) – 2:a rösten i organum
hård (tyska Dur) – major
Durakkord (durakkord) – durakord
Hårt (It. Duramente), Hård (duro) – hård, grov
Genom (tyska nederländska) – genom, genom
Durchaus (tyska Durhaus) – helt, helt, utan att misslyckas
avrättning(tyska durhfürung) – 1) genomföra ett tema i alla röster (i en fuga); 2) utveckling av tematiskt material: 3) utveckling
av Durchführungssatz (tyska durhfürungszatz) – den utvecklande delen av arbetet
Genomgång (tyska durhgang), Durchgangston (durchganston) – en passerande notering
Durchkomponiert (tyska durkhkomponiert) – [sång] av icke-kopplad struktur
Durchwegs (tyska durhwegs ) – alltid, överallt
Durdreiklang (tyska durdreiklang) – durtriad
Varaktighet (franska Duret) – notens varaktighet
Hårdhet (franska Durete) – hårdhet, styvhet, svårighetsgrad
hårdhet (it. Durezza) – hårdhet, elakhet, skärpa, stelhet; lura hårdhet (con durezza) – bestämt, skarpt, oförskämt
Durgeschlecht (tyska durgeschlecht) – stor lutning
Durtonarten (tyska durtonarten) – durtonarter
Durus (lat. Durus) – hårt, hårt
Düster (tysk stövare) – dyster
Duty bugle (English duty bugle) – signalhorn
Dux (lat. Dux) – 1) temat fuga; 2) den inledande rösten i kanonen
Döende (eng. dayin), dö bort (dayin eway) – blekna, blekna
Dynamik (eng. dynamisk), dynamik (ger. talare), dynamisk (fr. högtalare) – dynamik (ljudets kraft och dess förändringar