Experimentell musik |

experimentell musik (av lat. experimentum – test, erfarenhet) – musik komponerad för att testa nya kompositioner. tekniker, nya villkor för framförande, ovanligt ljudmaterial etc. Begreppet E. m. är obestämd; den kommer i kontakt med uttryck som ”kreativt sökande”, ”innovation”, ”vågad upplevelse” eller (med negativ klang) ”en väg som visade sig vara hopplös”. Släktskapet mellan dessa begrepp och deras skärningspunkt berövar termen "E. m.” tydliga och permanenta gränser. Ganska ofta kommer verk som betraktas som E. m. med tiden in i utövande praktik och förlorar sitt original. en touch av experimenterande ("atonalitet" i Liszts Bagatelle Without Key, 1885; rörligheten hos ljudväven i Ives stycke för kammarensemblen The Unanswered Question, 1908; den markant utvecklade dodekafoniska strukturen i Weberns miniatyrorkesterstycke nr 1, 1913; "prepared piano" i Cage's Bacchanalia, 1938, etc.). Experiment-skämt kan också hänföras till exempelvis E. m.. musik skriven enligt recepten i boken av Bachs elev Kirnberger "The Hourly Ready Writer of Polonaises and Menuets" (1757) eller boken som tillskrivs Mozart "A Guide to Composing Waltzes in Any Quantity Using Two Dice, Without Have the Slightest Idea av musik och komposition” (1793).

På 50-talet. 20-talet Konkret musik, elektronisk musik, kallades främst elektronisk musik (1958 ledde initiativtagaren till konkret musik, P. Schaeffer, det första internationella decenniet av experimentell musik i Paris). Hur E. m. överväg också till exempel syntesen av ljus och musik (lätt musik), maskinmusik.

Musikexperiment. art-ve, skapar en känsla av ljusstyrka och nyhet av konst. mottagning, leder inte alltid till ett estetiskt komplett resultat, så musiker är ofta skeptiska till E. m.: "Ett experiment betyder något inom vetenskapen, men det betyder ingenting i (musikalisk) komposition" (IF Stravinsky, 1971, sid. 281).

Referenser: Zaripov R. Kh., Uralmelodier (om processen att komponera musik med Urals elektroniska dator), Knowledge is Power, 1961, nr 2; hans eget, Cybernetik och musik, M., 1963, 1971; Galeev B., Skrjabin och utvecklingen av idén om synlig musik, i: Music and Modernity, vol. 6, M., 1969; hans egen, Lätt musik: ny konsts bildning och väsen, Kazan, 1976; Kirnberger J. Ph., Der allezeit fertige Polonoisen- und Menuettencomponist, B., 1757; Vers une musique experimentale, "RM", 1957, Numéro special (236); Patkowski J., Zzagadnien muzyki eksperimentalnej, "Muzyka", 1958, rok 3, nr 4; Stravinsky I., Craft R., Conversations with Igor Stravinsky, NY, 1959 (rysk översättning – Stravinsky I., Dialogues …, L., 1971); Cage J., Zur Geschichte der experimentellen Musik in den Vereinigten Staaten, ”Darmstädter Beiträge zur neuen Musik”, 2, 1959; Hiller LA, Isaacson LM, Experimentell musik, NY, 1959; Moles A., Les musiques experimentales, P.-Z.-Bruz., 1960; Kohoutek C., Novodobé skladebné teorie západoevropské hudby, Praha, 1962, under titeln: Novodobé skladebné smery v hudbe, Praha, 1965 (rysk översättning – Kohoutek Ts., Technique of Composition in Music of the 1976th Century, M1975), XNUMX M. ; Schdffer B., Maly informator muzyki XX wieku, Kr., XNUMX. Se även tänd. under artiklarna Konkret musik, Elektronisk musik.

Yu. N. Kholopov