Engelbert Humperdinck (Engelbert Humperdinck) |
kompositörer

Engelbert Humperdinck (Engelbert Humperdinck) |

Engelbert humperdinck

Födelsedatum
01.09.1854
Dödsdatum
27.09.1921
Yrke
tonsättare, dirigent
Land
Tyskland

Som barn lärde han sig spela piano. 1867 skrev han sångspelet "Pearl" ("Perla") och "Claudina von Villa Bella" (efter JW Goethe). Från 1869 sjöng han i kyrkan. kör i Paderborn. 1872-76 studerade han vid konservatoriet i Köln hos F. Hiller, G. Jensen och F. Gernsheim (harmoni och komposition), samt hos I. Zeiss, F. Mertke och F. Weber (piano och orgel); 1877-1879 – i Münchens kung. musikskola med J. Reyaberger (kontrapunkt, komposition). Han tog även privatlektioner av F. Lachner. Som pristagare pr. Mendelssohn bodde i Italien (1879, Rom). 1880-82, R. Wagners assistent vid Bayreuth Treat (han deltog i förberedelserna av uruppförandet av operan Parsifal). 1882 bodde han i Rom, Paris, 1883 – i Spanien, Marocko, studerade arabiska. musik, under vilken han skrev en orkestersvit (senare reviderad till Mauritanian Rhapsody). 1883-85 kapellmästare i Köln-staten. t-ra. 1887-88 samarbetade han som musiker. kritiker i en Bonn-tidning, från 1890 i en tidning i Frankfurt am Main. 1889-90 fungerade han som kapellmästare. 1885-87 undervisade han i komposition vid Barcelonas konservatorium, från 1890 vid Frankfurts konservatorium. 1900—20 prof. Berlin Higher School of Music (komposition). Bland hans elever finns K. Weil. Hedersmedlem i musikhögskolan "Santa Cecilia" (Rom, 1914).

Humperdinck är en anhängare av musikdramatik. R. Wagners principer. Han blev berömmelse som författare till kören. ballader och barnoperor. Operan "Hansel and Gretel" (1890, baserad på sagan med samma namn av bröderna Grimm) blev särskilt populär. R. Strauss, F. Weingartner, G. Mahler och andra, arrangerade i Kairo, Tokyo, städerna i norr. och Yuzh. Amerika, Österrike; i Ryssland – under namnet. Vanya och Masha.

Kompositioner: operor – Hansel och Gretel (1893, Nationalteatern, Weimar), Seven Little Kids (Die sieben GeiYalein, 1895, Berlin, Schiller Theatre, ackompanjerad av piano.), Royal Children (Königskinder, melodrama, 1897, National t -r, München ; 2:a upplagan – opera, 1910, tr "Metropolitan Opera", New York), Törnrosa (Dornröschen, 1902, City tr Frankfurt am Main), Ofrivilligt äktenskap ( Die Heirat wider Willen, baserad på en pjäs av A. Dumas son, 1905, Stadsoperan, Berlin), Markitanka (Die Marketenderin, 1914, City Mall, Köln), Gaudeamus (scener från tyskt studentliv, 1919, State t. -r, Darmstadt; pantomime – Miracle (Das Wunder, The Miracle, 1911) , tr. Olympia, London); för solister, kör och orkester – ballad Pilgrimage to Kevlar (Die Wallfahrt nach Kevelaar, text av G. Heine, 1878, 2:a upplagan 1886); för kör med orkester – balladen Happiness in Paradise (Das) Glck von Edenhall, text av L. Uhland, 1879, 2:a upplagan 1883), Underbar tid (Die wunderschöne Zeit, ord av G. Humperdi nck, 1875), skiljer jag mig med min älskade om våren (DaI ich im Lenz vom Lieben scheide, ord och hans egna, 1877); för orc. – Procession av Dionysos (Der Zug des Dionysos, 1880, ouvertyr från musik till pjäsen "Grodorna" av Aristophanes), Moorish Rhapsody (Maurische Rhapsodie, 1898), Humoresque (1880); kammarinstr. ensembler – nocturne för Skr. och fp.; strängar. kvartett (1920), sonat för 4 skr.; fp kvintett (1875); för kör med pianoforte – Höst (Im Herbste, text av G. Humperdinck, 1878, 2:a upplagan 1885); för refräng a cappella – Farväl (Abschied, text av G. Ibsen, 1893); för röst med fp. – sånger på nästa L. Uhland, I. Eichendorff och andra; musik för dramaföreställningar. t-ra – “The Alcalde of Salamey” av Calderon (1883, Stadstransport, Köln), “The Merchant of Venice” (1905, tysk handel, Berlin), “Winter's Tale” (1906, ibid.) Shakespeare, ” Lysistrata ” av Aristophanes (1908, Kamerny tr., Berlin), “Den blå fågeln” av Maeterlinck (1912, tysk tr., Berlin).

Referenser: Beseh O., E. Humperdinck, Lpz., 1914; Kienzl W., E. Humperdinck, в его кн.: My life migration, Stuttg., 1926; Humperdinck W., Biographical Introduction, в кн.: Humperdinck E., Hansel and Gretel, Textbuch, Stuttg., 1952.

LB Rimsky

Kommentera uppropet