Musiksällskap |

Musikaliska sällskap – sammanslutningar av prof. musiker och musikälskare, som syftar till att sprida musiken. kultur, propaganda och studier av otd. typer av musikprocesser. Det finns nationella och internationella O. m.; de är indelade i utföra (kör, orkester, kammare), vetenskapliga och pedagogiska, det finns också kreativa (komponerande, musikologiska). Ursprunget till O. m., som en av musiksällskapens former. verksamhet, går tillbaka till senmedeltiden och är förknippad med de dåvarande sångerna. skolor; senare O. m. fått oberoende. utveckling. Deras prototyper var de akademier som uppstod på 16-talet. i Italien och engagerad i Ch. arr. framförande av musik av sina medlemmar. En liknande sorts O. m., den s.k. Collegium Musicum dök upp i Tyskland och andra länder. Bergstillväxt. musikkultur på 18-talet, offentlighetens utveckling. konc. livet bidrog till uppkomsten av nya organisatoriska former av musikaliska och sociala aktiviteter, i första hand konsert- (så kallade filharmoniska.) musor. ob-in och mus.-perform. föreningar: i England – Akademien för tidig musik (1710), i Österrike – Wienermusikerföreningen (1771); Konsertsällskapet vid Pariskonservatoriet (1792), etc.

I början. 19-talet i Tyskland, Österrike, Schweiz var män vanliga. kör. ob-va – Liedertafel (den första i Berlin, 1809), senare älskar. kör. ob-va ("Orpheon") dök upp i Frankrike (den första 1835). O. m från 2:a våningen fick bred spridning. 19-talet Bland de mest betydande: Allmäntyskan. musikförbund (grundat 1859 av F. Brendel, L. Keller och andra, dess mål var att organisera årliga musikfestivaler som hölls i olika städer i Tyskland), National Musical Society (Paris, 1871), Society of Peoples. sånger (London, 1898) etc. I samband med det ökade intresset för avdelningens arbete. stora kompositörer och för att marknadsföra deras produkter. (framförande, utgivning av kompletta verksamlingar, utgivning av så kallade tillfälliga böcker etc.) finns särskilda. O. m .: Bachovskoe (Leipzig, 1850), Handel (Hamburg, 1856), G. Purcell (London, 1876), Universal Wagner (Bayreuth, 1883) etc. Med forskningens utveckling. verk inom det musikvetenskapliga området organiseras av musikvetare. om-va, förlagsvetenskaplig. tidningar, samlingar, bulletiner. Den första av dem är Musikföreningen. forskning, den var den huvudsakliga 1868 i Tyskland av F. Kommer och R. Eitner (finns till 1906); publicerade månatliga vetenskapliga artiklar. samlingar: ”Monatshefte für Musikgeschichte” (1869-1905).

I Ryssland har O. m. började dyka upp under 18-talets sista fjärdedel. och kallades ursprungligen klubbar – den första i St. Petersburg 1772 (se "Musikklubben"). Stora O. m., som förenade prof. musiker (orkester), var den främsta. år 1802 S:t Petersburgs filharmoniska sällskap. 1840 uppstod Symfoniföreningen i S:t Petersburg och 1850 Konsertsällskapet, som främjade klassisk musik. musik. År 1859 organiserades det största ryska musiksällskapet (som senare öppnade filialer i många städer), vars syfte var utvecklingen av prof. musikutbildning i Ryssland. Detta om-in ledde också systematiskt. konc. verksamhet i St Petersburg, Moskva och andra städer där dess filialer fanns. I Moskva 1874 Society of Rus. dram. författare och operakompositörer för att skydda medlemmarnas materiella intressen (1877 kompositörerna PI Tchaikovsky, AG Rubinshtein, MP Mussorgsky, etc.) 1878 – Moscow Philharmonic Society. Bland annat ryska. prerevolutionär O. m.: St. Petersburg Society of Chamber Music, St. Petersburg. musik-drama. en krets av amatörer (grundad 1883), som organiserade årliga operaföreställningar (för första gången i St. Petersburg framförde de posten. Opera "Eugene Onegin", 1877), St. Petersburg. Society of Music möten (grundat på 1884-talet, som syftar till att göra medlemmar av sällskapet bekanta med musikalisk produktion och musikkritisk litteratur; förlaget Izvestia …, se Musikaliska tidskrifter), St. Petersburg. Musikläraresällskapet och andra muser. figurer (1890-1899; under honom fanns en musikförmedlingsbyrå, en kör, stråk- och wokkvartetter), kyrkan. chanter Fördelar. sällskap (grundat i S:t Petersburg 1908 på initiativ av kördirigenten AA Arkhangelsky; arrangerade årligen konserter med helig musik), Moskva Liedertafel, Moskva. Society of Lovers of Orchestral, Chamber and Vocal Music (grundat 1902 av dirigenten A. Litvinov), Circle of Russian Music Lovers (Moskva, 1895-1896), House of Song (Moskva, 1912-1908), Musikteoretiska biblioteket "( Moskva, 18-1908). Musikalisk musik fanns också i ett antal andra städer (se även Evenings of Contemporary Music, Musical Exhibitions).

Efter oktoberrevolutionerna 1917 skapades samhällen. musikorganisationer: Association of Contemporary Music (Leningrad, Moskva), Russian Association of Proletarian Musicians; Föreningen av revolutionära kompositörer och musikerfigurer (ORKIMD; 1925-32), All-Ukrainian Society uppkallad efter. ND Leontovich (1921-28), Helukrainska revolutionärernas sammanslutning. musiker (1928-32). 1931-35 fanns en Intern. musik Byrån är en sammanslutning av arbetare och revolutionärer. musikorganisationer i Österrike, Tyskland, USA, Sovjetunionen, Frankrike, Japan, som arbetade på Intern. revolutionärernas sammanslutning. t-ra (MORT) och publicerade bulletinen "International Music" (sedan 1933). År 1939 i Moskva, den huvudsakliga. Union of Composers of the USSR – kreativ. sammanslutning av ugglor kompositörer och musikologer, 1957 – All-Russian Choir. om-in, etc.; kör. about-va skapas i Ukraina, i Vitryssland, Armenien och andra republiker. Det finns fackföreningar av tonsättare och artister i andra länder, liksom många andra. intl. O. m., varav den första var Intern. musiksällskap (1899-1914) – en sammanslutning av musikvetare, som hade en nat. sektioner i många länder (hållit kongresser, publicerade rapporter, publicerade tidskrifter). Bland de för närvarande existerande O. m .: International Society for Contemporary Music, International Society for Musicology, Intern. musikförening. bibliotek, International Society of Music Education, International Council of people music, etc. Många av dem är medlemmar i International Music Council på UNESCO.

IM Yampolsky